redundans

Som flera redan uppmärksammat så fördes det i helgen en mindre intern debatt på flera konfliktbloggar. Detta är något jag välkomnar med öppna armar. Personligen tycker jag att brevväxlingar och denna typ av bloggdiskussion resulterar i långt mer konstruktiva debatter än webbforum och kommentarsgnäbb.

Men det finns vissa saker som jag tycker är problematiska och som grumlar till debatten onödigt mycket. Främst handlar det om att folk tenderar att lyfta fram motsättningar som inte finns och åsikter som ingen representerar.

Detta görs oftast helt enkelt genom att någon i en debatt tar avstånd från en avsikt som då automatiskt tillskrivs andra deltagare i debatten. Att skriva ”Jag tycker istället att vårt politiska arbete måste vara förankrat i vår vardag” insunierar att det finns de som tycker motsatsen (som i detta fall skulle vara att vår politik skall utgå ifrån drömmar/fiktionella böcker/lögner/andras vardag?).

I Mats Dahlkvist studievägledning till Kapitalet första boken skriver Mats om förutsättningarna för att tillgodogöra sig bokens innehåll. Han skriver bl.a:

”När man närmar sig Kapitalet och har vissa frågor till boken utgör faktiskt frågorna en slags förhoppning eller förhandsuppfattning om vad Kapitalet skall innehålla. […] det kan uppstå problem när man studerar Kapitalet om frågorna eller förhandsuppfattningen ligger alldeles vid sidan av bokens huvudsakliga innehåll.”

Och samma sak gäller också i en debatt som denna i bloggosfären. Det underlättar om folk argumenterar krig frågor och ställningstaganden som deltagarna uttryckligen ställer sig bakom istället för förhandsuppfattningar kring vad olika deltagare förväntas företräda för åsikter. Mitt föregående inlägg berörde svårigheten att ställa krav på disciplin (när det gäller toeri, för att kräva att folk skall kasta flaskor på nazister verkar ibland enklare) inom den utomparlamentariska vänstern och gränsen mot ”skyll dig själv”-retorik. Inlägget handlade t.ex. inte om vilka böcker alla lönearbetnade måste läsa eller om att arbetsplatskamp skall bannlysas i debatten.

En annan sak är att när man endast ägnar sina texter åt en meningsskiljaktigheter så kan det verka som att detta är den förhärskande relationen mellan de olika deltagarna. Vilket också speglas i ”läktarplatserna intervenering” i debatten. Jag och Krastavac står varandra nära i många frågor som vi därför inte kanske har så stort intresse att diskutera på bloggar. Men det är också närheten (både socialt, geografiskt, organisatoriskt och politiskt) som gör att debatten känns angelägen att ge sig in i.

Från Konfliktportalen.se: herman skriver Det finns inget utanförskap, kimmuller skriver Kim skriver till Doktor Kosmos, Oman skriver Parasiterna kommer att sko sig på krisen, slutstadium skriver Om unga, politik och alkohol, 1915 skriver Fria nationalister vs Svenska motståndsrörelsen, Björn Nilsson skriver 714 miljoner röstberättigade. Är det någon mening att rösta då?