redundans

Vad har Fredrik Malm, Jytte Guteland och Per Gudmunson gemensamt? Jo alla utnyttjar de moralismens yttre gränser i sina försöka att minska vänsterns handlingsutrymme.

Det är självklart så som Natasa Mirosavic, ordförande för SSU-Helsingborg, beskriver det att Jytte valt fel fokus i debatten. Indignationen mot att några unga tjejer och killar gör hopsparkar mot ett par bepansrade polisbilar blev för Jytte större än det folkmord som utspelar sig i Gaza.

Även Beata Östlund-Wahlstedt, ordförande för SSU i Ystad, är klarsynt i sin kritik Jytte: ”de flesta som jag kände igen från ”det svarta blocket” [var] inga AFA-aktivister, utan människor som är engagerade i andra förbund.”

Det blir tydligt att Jyttes motiv med sina utspel efter Stoppa Matchen!-demonstrationerna inte är riktade mot våldet – det behövs liksom ingen självgod svenne banan-politiker för att förklara varför ninjorna som attackerade några pansarvagnar var ute och cyklade – utan mot annan organisationstillhörighet per. Hon skriver bl.a:

”Demokratiska organisationer som S, V, MP och deras ungdomsförbund måste ta i hand på att inte släppa in Afa eller andra våldsverkare i demonstrationstågen.”

I denna mening försöker Jytte skapa en falks bild av att det folkliga engagemanget kring Stoppa Matchen!-demonstrationen organiserades bakom Socialdemokraterna och ett högerpopulistiskt miljöparti. Trots att det stora lasset inom Nätverket Stoppa Matchen! dragits utav en bred skara småpartier och utomparlamtariska grupper.

Detta är ett uttalande som på lång sikt skapar en större splittring inom den breda vänstern än vad ett part autonoma ninjor någonsin kommer kunna göra.

Konflikter: Jag skriver vidare om moralangrepp mot Stoppa Matchen! på Dagens Konflikt som också fått ett nytt utseende. Kim Müller och jag skriver om stadkamp. Och den udda vinkeln skriver om tennisligismen.