Angånde antisemitismen inom vänstern
De senaste veckorna har det åter igen blossat upp en debatt kring antisemitism inom vänstern på dagspressens debattsidor och i bloggosfären. Som allt för ofta blir debatten snabbt ointressant och tappar all konstruktiv bärkraft. Detta sker dels för att företrädare för högerpolitik använder debatten för att misskreditera vänstern, dels för att islamofober använder debatten för att legitimera rasism. Men främst för att det finns en utbredd förvirring i alla läger angående vad antisemitism egentligen är.
Väldigt slarvigt brukar antisemitism rätt och slätt översättas med rasism när den riktas mot judiska religions- eller kulturutövare. Denna förvirring för i sin tur med sig två problem i diskussionen om antisemitism inom vänstern: Att vänsterpersoner som ser sig som antirasister blint förutsätter att det faktum att de är antirasister garanterar att de inte är antisemiter. Men framför allt att man inte kan se hur Marxismen är bl.a. ett svar på antisemitism som ressentimental samhällskritik.
Marxisten och sociologen Anders Ramsay tar upp just detta faktum som en utmärkt replik i debatten, i dagens Expressen. Där förklarar han hur judiska affärsmän, med hjälp av argumentation om räntor och ocker, beskrivs som utsugningens grund. Anders skriver:
”Judarna utmålas som de verkliga utsugarna i kraft av sin ställning i den ekonomiska sfär som Marx kallade för cirkulationssfären, där det tycks som om man gör pengar av pengar, det vill säga av ingenting.”
I Om judefrågan beskriver Karl Marx vilken politisk roll Europas judar fått utifrån deras socio-ekonomiska historia och kapitalismens framväxt. Där skapar också Marx förståelsen inför varför just judarna kan bli objektet för ressentimentets kritik. Denna kritik görs senare genom Marx egna studier av kapitalismens rörelsemönster och utsugningens grunder ogiltig.
Man kan alltså konstatera att antirasism inte är en garant mot antisemitism, men att Marxism mycket väl kan vara det. Men också att Marxismen som en garant mot antisemitism inte alls innebär en garant mot rasism riktad mot judar.
Från konfliktportalen: autonomak skriver En orgie i överklassångest?, zwitterjon skriver viktor rydberg a la det 21:a århundradet, zwitterjon skriver eat shit and die
6 kommentarer »
RSS feed för kommentarer till det här inlägget.
Tack för en bra kommentar. Det är roligt att se att någon förstått poängen. Jag skulle kanske inte peka på just ”Om judefrågan”, jag tycker nog att det inte är helt förvånande att de där sista sidorna brukar bli missförstådda, med tanke på hur Marx här uttrycker sig. Här och på andra ställen (bl a en bisats i kapitalet band 1 som Bohman har förbigått i sin översättning) kopplar han ihop judar och pengar på ett sätt som inte bara verkar vara en sociologisk iakttagelse, utan snarare en uppfattning om en egenskap hos judarna, vilket ju går emot hela hans sätt att tänka i övrigt kring ekonomi och ”karaktärsmasker”. Vad man måste poängtera, när de här ställena kommer upp, är att de här tidstypiska fördomarna som Marx verkar dela (han uttalar sig ofta på mindre sympatiska sätt i termer av folk och raser, även om andra grupper) aldrig har varken någon politisk eller systematisk-teoretisk betydelse för honom, vilket var och en med mer omfattande kännedom om hans verk förstås inser, varför han aldrig blir varken till antisemit eller ens en föregångare till antisemitismen, till skillnad från Proudhon.
Det är verkligen smått heroiskt av dig att scanna in Dahlkvist. Vad man än menar om den så är det ju onekligen ett viktigt arbete som bör finnas tillgängligt.
Mvh
Anders
Hej Anders!
Tack själv för kommentaren. Skälet till att jag tar upp just Om judefrågan är just att den är fylld av ett språkbruk som enligt många bör betraktas som djupt rasistiskt men ändå lägger en god grund för en historisk och sociologisk förståelse för judars position inom handelskapitalet. Jag tänkte mig den referensen som ett exempel där rasism mot judar är tydlig men samtidigt inte är antisemitisk.
Förhoppningsvis så finns snart Mandel’s, Marx-Arbeitsgruppe Historiker’s och MD’s introduktioner och läshandledningar tillgängliga digitalt. Då finns det enligt mig ingen anledning att tveka innan man börjar en läsning av Kapitalet.
Mandel och KPP finns väl redan på andra sidor?
Mvh
/A
Precis. Riff-Raff och Socialistiska Partiet som stått för de digitaliseringarna om jag inte mins fel. Syftade mest till att alla vettiga introduktioner och handledningar då finns digitaliserade (Raven har ju också digitaliserat Introduktion till metoden…) och sökindexerade. Om det finns fler utrotningshotade introduktioner så skulle jag bli hemskt glad om att få tips om dem.
Mvh J
Donald Broady skrev faktiskt, innan han fann Bourdieu, en handledning till KPP + Lundkvist som heter ”Grundcirkel”. Den gavs ut på Röda Bokförlaget 1976. Den tillkom i samband med cirklar han höll bland pedagoger och lärare och är rätt elementär. Den är lätt att missa eftersom den fått en konstig katalogisering i Libris, som ett slags bihang till KPP.
Jag har en tysk bok i dansk översättning, Projektgruppe zur Kririk der Politischen Ökonomie, ”Om kapitalens logik. Studietekst til læsning af Karl Marx: Kapitalen”, utgiven på Rhodos 1974. Jag vill minnas den var rätt givande då jag läste den, även om jag inte vet hur jag skulle ställa mig till den i dag. Den är mer ingående om varuanalysen än många av de andra, och så tar den upp Hegel och dialektiken. Ganska typisk tyskt sjuttiotal, mer avancerat språk. Kanske kan man hitta den på något danskt antikvariat.
Eftersom jag räknar med att vara ”fri”, dvs arbetslös, de närmaste månaderna hoppas jag bli färdig översättningen av Heinrichs intro till alla tre banden, som är lite mer up to date än dessa.
Mvh
/A
Spännande att få ta del av Heinrich (utöver Monetär värdeteori…) Och ytterligare sidoläsning till f.a. Första boken.
Så fort jag fått klart digitaliseringen fram till Femte avdelningen i MD:s Att studera skall jag hasa mig bort till ARBARK och leta reda på Donald Broady’s Grundcirkel. Hittade den via Libris – hade nog bara trott att det var en sidoutgåva av KPP tidigare.
Den danska utgåvan av Om kapitalens logik fann jag snabbt hos ett dansk antikvariat för 50 sek. Får se om jag får något utbyte av av boken med min knackliga kamratdanska.
Tackar ödmjukast för tipsen!